Injektionsteknik

• Undvik aspiration

• Undvik tunn nål och spruta

• Instruera vårdnadshavarna i hållteknik

• Rätt injektionsteknik minskar smärtupplevelsen

• God injektionsteknik kombineras med andra smärtlindrande metoder

• Ge en injektion i taget, om möjligt

De evidensbaserade metoder som presenteras i Lilla Barnsmärtguiden kan användas vid intramuskulära (i muskelvävnaden), subkutana (i fettvävnaden) och intrakutana (under huden) injektioner.

Planera och anpassa val av injektionsteknik efter läkemedlet och barnet. Är injektionsmängden > 0,5 ml är det fördelaktigt att dela upp injektionen i två mindre injektioner på exempelvis 0,5 ml vardera. En korrekt injektionsteknik minskar barnets upplevelse av smärta. Inför injektionen behöver sjuksköterskan använda sin kliniska erfarenhet och väga in delar som läkemedlets viskositet och mängd, nålens gauge och längd samt anpassa utefter barnets kroppsstorlek och ålder.

Ge om möjligt en injektion i taget då samtidig injektion visat sig ha låg klinisk evidens för att minska smärtupplevelsen. Samtidig injektion kan öka barnets känsla av övergrepp och bidra till ett förstärkt smärtminne. Är barnet prematurfött och har mycket låg ålder bör samtidiga injektioner helt undvikas. Barnets homeostas kan rubbas med påverkan av puls och saturation.

Hållteknik vid injektion

Det är viktigt att kroppsdelen där injektionen ska ske är stilla för att säkerställa att inte över- eller underpenetration sker, eftersom det kan medföra ökad smärta för barnet. För att kroppsdelen ska vara så stilla som möjligt och för att du ska ha båda dina händer fria till att genomföra injektionen kan vårdnadshavarna med fördel involveras i hållteknik. Kroppsdelen där injektionen ges ska inte tillåtas ändra position, men att hålla fast ett barn kan skapa ångest, därför är det viktigt att hålltekniken sker på ett mjukt men ändå stadigt sätt. Utöver att hjälpa till med hålltekniken är vårdnadshavarna också viktiga som stöd, närhet och trygghet till barnet under proceduren, särskilt för ett barn som sitter i vårdnadshavarens famn.

Vid intramuskulära injektioner är underpenetration mer vanligt förekommande än överpenetration. Aspiration innan vaccination behöver inte ske. Kortare tid för proceduren minskar barnets upplevelse av smärta. Aspiration innan injektion av läkemedel kan oftast uteslutas då det inte finns några stora blodkärl eller nerver i anterolaterala (främre yttre) delen av lårmuskeln – men kontrollera alltid FASS-texten för det läkemedel du ska administrera.

Intramuskulär injektion

Vid en intramuskulär injektion kan lyft eller sträckning av muskeln användas. Lyfts muskeln behöver du en nål som är mellan 22–25 mm i längd. Är barnet prematur kan nålens vinkel behöva ändras från den normalt 90-gradiga vinkeln till en 45-gradig vinkel. Vid intramuskulär injektion är det bra att tänka på att barnets subkutana fettvävnad varierar beroende på ålder och kroppssammansättning. Se till att du sticker tillräckligt djupt för att säkerställa att läkemedlet injiceras i lårmuskeln.

Kan du välja var injektionen ska ges är lårmuskeln många gånger att föredra, särskilt för mindre barn. En intramuskulär injektion ges i anterolaterala (främre yttre) delen av lårmuskeln. Lättast är att dela låret i tre delar mellan trochanter major och knät. Ge injektionen i den mittersta delen av lårmuskeln något lateralt (utanför) om mittlinjen.

En intramuskulär injektion i armens deltoideusmuskel ges med lyft eller sträckning av muskeln och en 90-gradig vinkel av nålen. Oftast är det lättare att ge injektionen med lyft hellre än sträckning, men är barnet kraftigt överviktigt kan sträckning av deltoideus vara att föredra för att säkerställa att du når ner i muskeln. Använd din kliniska erfarenhet för val av metod och ibland anpassning av nålens vinkel.

Subkutan injektion

Vid subkutan injektion används en 45-gradig vinkel av nålen. Låret kan användas enligt ovan beskriven indelning mellan trochanter major och knät, men tänk på att lyfta upp huden så att du säkerställer att läkemedlet hamnar i den subkutana vävnaden. Ges injektionen i överarmen ska den subkutana injektionen ske bakom deltoideusmuskeln i fettvävnaden belägen på utsidan av överarmens övre halva.

Intrakutana injektioner

Intrakutana injektioner används inom BVC, främst i samband med tuberkulintestning och därtill hörande vaccinering. För PPD (tuberkulintest) används underarmens ovansida och för BCG (tuberkulosvaccin) används utsidan av vänster överarm. När du genomför PPD eller ger BCG är det viktigt att huden är sträckt och nålens öga riktas uppåt. Armen behöver hållas stadigt av en förälder eller kollega och vaccinet ska finnas ända ut i nålsögat på spetsen innan den sticks in i huden. Se till att nål och spruta är ordentligt sammansatta, en korrekt kutan injektion är trög att injicera. Nålen håller du nästan parallellt med huden i en 10-gradig vinkel. Vid en korrekt injektion ska det bildas en kvaddel (vit blåsa) som kvarstår en stund. Går det för lätt att injicera kan det tyda på att du ligger för djupt. Du bör då avbryta injektionen och försöka hitta en ny position för nålen innan du injicerar resterande del av vätskan (PPD/BCG).