Bedövningskräm

• Minskar smärtupplevelsen

• Kan användas vid levande och avdödade vaccin

• Applikationstiden anpassas efter barnets ålder

• Längre applikationstid ger fördjupad ytanestesi

• Bedövningskräm tillhör den grundläggande förberedelsen

• Inkludera större barn i att fästa och avlägsna bedövningskrämen

En grundläggande förberedelse inför injektionsbesök är att så ofta som möjligt använda hudbedövningskräm. Det finns ett antal bedövningskrämer med olika egenskaper. EMLA®/Tapin® (lidokain-prilokain) bör sättas på i god tid, medan Maxilene® (lidokain) kräver kortare förberedelsetid. Till barn över 2 års ålder är Rapydan® plåster (lidokain-tetrakain) ett alternativ.

EMLA/Tapin och Maxilene

EMLA/Tapin och Maxilene är båda bedövningskrämer för ytanestesi och återfinns som kräm eller plåster. Dessa är användbara i samband med mindre medicinska procedurer och kan användas vid läkemedelsinjektioner och vaccinationer. Båda bedövningskrämerna kan med fördel kombineras med hud mot hud, amning eller glukos beroende på barnets ålder och vårdnadshavarnas önskemål.

Emla kan användas för att minska procedurrelaterad smärta från 32 veckors gestationsålder medan Maxilene kan användas från en månads ålder. Emla är ett välbeprövat och välstuderat läkemedel som minskar smärta vid vaccinationer utan att påverka antikroppssvaret. Det innebär att Emla kan användas vid vaccination med både levande och avdödade vaccin. Exempel på levande vaccin är mässling, påssjuka och röda hund samt tuberkulosvaccin. Emla som kräm eller plåster minskar smärtan vid vaccination och förlänger tiden det tar tills att barnet börjar gråta. Vissa studier har också visat att Emla förkortar den totala gråttiden efter vaccination, särskilt för yngre spädbarn.

Maxilene behöver en kortare applikationstid än Emla och minskar barnets uttryck av smärta i samband med vaccination. Som alltid gäller grundläggande planering där förberedelser ska vara utförda innan injektionstillfället för att minska den totala upplevelsen av smärta för barnet. Tiden är en viktig del av förberedelserna vid användandet av bedövningskräm. Den tid som behövs från det att bedövningskrämen fästs till att den avlägsnas är till för att få en fullgod och fördjupad ytanestesi. Kom ihåg att ytanestesin fortsätter att fördjupas även efter att krämen eller plåstret avlägsnats. Det i sin tur medför en viss smärtlindrande effekt även efter att injektionen är given.

Instruera vårdnadshavare

Att instruera vårdnadshavare på ett sätt som gör att de kommer ihåg det korrekta sättet att fästa kräm eller plåster på är svårt. Särskilt när det går ett tag mellan besöken. Har du tillgång till videosamtal kan det vara ett bra sätt att repetera instruktionerna med vårdnadshavarna på distans inför besöket. Ett annat sätt är att skicka med en broschyr.

Att instruera vårdnadshavare är ingen garanti för att bedövningskräm eller plåster är korrekt ditsatt. Försök planera besöket och motivera vårdnadshavarna att komma i god tid så att du har möjlighet att fästa bedövningskrämen eller plåstret på plats på mottagningen. Precis som i andra situationer behöver du väga in vilket barn du har framför dig. Är det ett äldre barn som ska ha Emla i fyra timmar innan injektionen och som därtill är ängsligt kan det vara svårmotiverat att komma till mottagningen för att få det fäst. Vårdnadshavarna bör inkludera barnet i att fästa bedövningskrämen genom lek och ett förklarande förhållningssätt. Hitta ett arbetssätt som fungerar för dig, men låt inte den extratid som kan behövas göra att du avstår från en effektiv smärtlindring till barn.

Applicering och avlägsnande

För att fästa krämen använder du en transparent plastfilm, exempelvis Tegaderm®. Gör ett litet vik i ena kanten så det bildas en flik. Fliken gör det lättare att få tag i plastfilmen vilket underlättar när du ska avlägsna den. Oavsett om du fäster krämen med hjälp av Tegaderm eller ett Emla-plåster ska du undvika att trycka på själva krämen. Om kräm trycks ut mot kanterna är det större risk att plastfilmen eller plåstret lossnar.

Vid avlägsnande av plastfilm eller plåster är det hjälpsamt att ha tillgång till ett väl fuktat papper (exempelvis tvättlapp) med ljummet vatten. Det blöta pappret placerar du under fliken så att det följer med hela vägen under avlägsnandet. Med den fria handen håller du emot huden i motsatt riktning som du avlägsnar. Det enklaste brukar vara att dra från låret i riktning mot knät. Det finns också plåsterborttagningsspray som underlättar borttagning av plåster.

Barnet och bedövningskrämen

Barn har ett smärtsinne som är fullt utvecklat vid födseln och som fortsätter att utvecklas under barnets första levnadsår. För varje smärtsam procedur barnet upplever skapas ett smärtminne. Därför kan vissa barn förknippa själva fästandet av bedövningskrämen med att det snart kommer göra ont. De minns att det var så sist.

Försök att hitta arbetssätt där barnet inkluderas i fästandet och avlägsnandet av plåstret. Använd lek och andra passande smärtlindrande metoder som exempelvis avledning. Om det är möjligt så försök att alltid använda bedövningskräm. Är det mycket besvärligt, som att barnet stretar emot, protesterar högljutt, håller fast i sina byxor eller liknande, då kan man behöva överväga att använda paracetamol och andra medicinska interventioner som del av förberedelsen. Det viktigaste är att försöka skapa en situation som innebär så lite stress och obehag som möjligt för barnet. Förutom medicinska interventioner kan du undersöka vilken hjälp barnet kan få av lekterapin i din region.